Måndag: pärlor åt svin
Tisdag: María Luisa Bombal
Onsdag: vissen solros
Torsdag: Lotta på Bråkmakargatan
Fredag: kathoey
Lördag: Woman with Ravens
Helena Blomqvist, ur The Dark Planet
Måndag: pärlor åt svin
Tisdag: María Luisa Bombal
Onsdag: vissen solros
Torsdag: Lotta på Bråkmakargatan
Fredag: kathoey
Lördag: Woman with Ravens
Helena Blomqvist, ur The Dark Planet
Måndag: den sista gyllene paddan
Torsdag: röd planet
Onsdag: den våta fläcken
Torsdag: skriet från vildmarken
Fredag: Spocks öron
Lördag: –
Söndag: Tjernobyl
Måndag: bokstödsbabe
Tisdag: Clarice Starling
När lammen tystnar (1991)
Onsdag: –
Torsdag: tvättbjörn (procyon lotor)
Fredag: Eremitaget
Lördag: desperat husfru
Patriot, Fred Einaudi
Måndag: muslemur
Tisdag: –
Onsdag: perpetuum mobile
Torsdag: dark candy
Fredag: det ondas blomma
Lördag: Katla
Måndag: Plague Rat
Tisdag: strykfågel
Stjärtmes
Onsdag: fågelskrämma deluxe
Torsdag: Jane Volturi
Fredag: hondjuret
Måndag: Frances Farmer
Fuck yeah Frances Farmer!
Tisdag: Girlfriend in a coma
Onsdag: Sturm und Drang
Torsdag: Morgana Macawber
Fredag: svart katt, vit katt
Lördag: The Twilight Zone
Måndag: kaskelot
Tisdag: The Red Queen
Onsdag: tjuren Ferdinand
Torsdag: vildvittra
Fredag: Elle Driver
Lördag: stigmata
Therese Neumann von Konnersreuth
Förra helgen läste jag den första delen i Hungerspelstrilogin, betitlad just ”Hungerspelen”, av Suzanne Collins. I fredags gick jag och såg filmen. Jag hade sett trailern innan jag läste boken och om jag ska vara ärlig var jag nog mer sugen på filmen än på boken egentligen. Men som så ofta var boken lite bättre. Filmen var av uppenbara skäl anpassad till en yngre publik och inte lika otäck i våldsbeskrivningarna som boken. Vissa scener med folk och futurism i huvudstaden förde mina tankar till Luc Bessons ”Det femte elementet”. Skådespeleriet var mycket bra, inte minst av Jennifer Lawrence i rollen som Katniss. Det som störde mig lite var att många av killarna såg ut som typiska high school-hunkar.
Det är en framtidsdystopi som utspelar sig i före detta Nordamerika, numera Panem, som delats upp i olika distrikt som styrs av en ondskefull regim. I huvudstaden lever man i överflöd och ute i distrikten svälter folket. I distrikt 12 livnär sig de flesta på att arbeta i kolgruvor. Protagonisten Katniss Everdeens far dog i en explosion i en kolgruva och sedan dess har hon fått livnära sig, sin mor och syster genom illegal jakt i skogen som omgärdas av elektriska staket. Hon jagar tillsammans med Gale, som har blivit hennes bästa vän och förtrogna.
Varje år arrangerar regimen i Panem de så kallade Hungerspelen, en direktsänd dokusåpa som går ut på att två barn/ungdomar från varje distrikt, en flicka och en pojke, tas ut genom lottning till en kamp på liv och död. De ska döda varandra och alla medel är tillåtna. Den som överlever längst utses till segrare och belönas med rikedom. Spelen är tänkta att vara en hotfull påminnelse till det förtryckta folket om de uppror som tidigare gjorts och samtidigt underhållning, som ett bevis på regimens ”generositet”. Alla mellan 12-18 år måste delta i lottningen och alla invånare måste se sändningarna där de kämpar mot svåra förhållanden, spelledarnas nycker och varandra.
Boken är en äkta bladvändare och jag läste i stort sett hela i en sittning. Den är spännande, otäck och innehåller en del moraliska dilemman och samhällskritik. Ann Heberlein skriver att berättelsens popularitet bådar gott, och jag håller med. De båda protagonisterna, Katniss och medspelaren Peeta Mellark, är välskrivna och lätta att ta till hjärtat. Katniss vill inte gifta sig eller skaffa barn och hon är både sympatisk och handlingskraftig. Bella i Twilight kan slänga sig i väggen.
Måndag: barn av vår tid
Tisdag: röda floden
Förorenade floden Revue
Onsdag: H. sapiens
Torsdag: White rabbit
Fredag: hen in black
Lördag: wrestlare